Krisen är inte slut. Du kan påverka framtiden.
Jag önskar att du vill ägna denna film 12 minuter.
Det är svårt att berätta om läget, hur det står till med vårt jordklot och hur utvecklingen för vår framtid ser ut och hur allt hänger ihop. Därför blev jag så glad när någon annan fått ihop det i denna film. Där finns ett positivt slut. Vi är många på jorden som genom Internet hittat varandra och försöker nå förändring genom bland annat äppelmustning, lära oss om odling och om komplementära valutor och att sprida filmer som denna.
När ni ser filmen så förstår ni kanske bättre vad jag har studerat och jobbat med de senaste åren, både i mitt eget företag och ideellt. Det är tunga fakta men ju fler vi är som väljer att våga se, desto bättre förutsättningar ger vi våra barn och barn. Du kan bestämma vilken sorts framtid du vill se. Nästa steg för dig kan vara att sprida denna filmen till dina vänner. När tillräckligt många vet och vill ha förändring kan politiker och andra beslutsfattade ta steget att fatta beslut som hjälper till att rädda vår planet. Visa att vi stöttar dem!
Vill du lära mer så kan du hitta relevanta evenemang och personer i din närhet via Omställning Sverige. Inte världens snyggaste hemsida men full av värdefulla kontakter. Jag är med
.Svensk text till filmen har jag hittat där. Återges här:
“Det har sagts att den globala finanskrisen 2008 skedde på grund av oansvariga låntagare som inte hade möjlighet att betala tillbaka sina skulder. Det är sant, men det är också en del av ett mycket djupare problem.
Saken är den att vårt ekonomiska system är baserat på behovet av fortsatt och evig tillväxt. Det är högst troligt att vi redan befinner oss i början av något mycket värre än en depression, även om bankfolk och myndigheter ännu inte vill erkänna det. Som tur är, behöver vi inte höra det från dem. Vi vet att något är på gång, vi har Internet och vi kan dela information med varandra. Och som tur är, om vi anstränger oss tillräckligt, kan vi få något som är mycket bättre än det vi har nu. Jag är ingen expert men jag är en person som använt flera år till att läsa in mig på detta ämne och jag vill verkligen att alla andra ska veta vad som pågår, och förstå riskerna och möjligheterna. Det är inte mer än rättvist.
Så låt oss titta på hur vårt banksystem verkligen fungerar. En vanlig uppfattning är att banker lånar ut pengar som redan finns, och är investerade i sparkonton. Det skulle uppmuntra till ett relativt stabilt banksystem. Istället har vi det som kallas ”fractional reserve banking system” (de behöver bara behålla en bråkdel – en fraktion – av insatta medel i reserv. Övers. anm.). Detta innebär att en bank kan låna ut nästan alla pengar som sätts in hos dem. Till exempel, när du sätter in 100 kronor hos banken, lånar de ut 90 kronor till någon annan, som i sin tur sätter in dessa 90 kronor i sin bank. Nu finns det 190 kronor, där det från början fanns 100. De utlånade 90 kronorna sätts alltså in och 81 kronor kan lånas ut igen. På detta sätt multipliceras pengarna mellan tio och hundra gånger. Låter galet, eller hur? Mindre än 1 % av pengarna i ekonomin består av verkliga sedlar och mynt, resten är bara siffror i datorer, skapade som skulder. Det här systemet ökar snabbt mängden pengar i ekonomin, som ger bränsle till ekonomisk tillväxt, vilket gör det möjligt för oss att betala tillbaka våra skulder med ränta. Men bara så länge ekonomin fortsätter att växa.
En anledning till att den inte kommer att göra det, är att ekonomisk tillväxt sedan den industriella revolutionen till stora delar har varit beroende av tillgång till billigt fossilt bränsle, en tillgång som nu krymper. När vi först började borra efter olja, var det lätt att hitta. Det bara sprutade upp ur marken. Vi har borrat intensivt i ungefär 150 år, och det är inte längre lika lätt att hitta olja. Nu borrar vi vansinnigt djupt genom jord och hav genom att använda dyr och riskabel teknologi. Tidigare kostade det ett fat olja för att få fram 100 fat ur marken. Nuförtiden ger ett fat olja bara 10 fat tillbaka, och siffran minskar hela tiden. Det betyder att det inte är billigt längre.
Sanningen är att vi lever på en planet med ändliga resurser. Vi har valt att utvinna de lättaste resurserna först, samtidigt som vi har använt mer och mer för varje år. Till slut måste användningen av dessa ändliga resurser nå en topp för att därefter minska, på grund av att utvinningen blir svårare och dyrare. Enligt ASPO (Association for the Study of Peak Oil and Gas) inträffade den globala oljetoppen (peak oil) 2008. Detta innebär inte att oljan tar slut, det betyder bara att den billiga oljan tar slut.
Första gången jag hörde talas om detta trodde jag att olja till största delen används för att driva våra bilar. Men nej, utöver persontransport har vi transporter av livsmedel och alla andra varor, vi driver alla våra jordbruksmaskiner på olja och gör våra bekämpningsmedel av olja. Olja är också en viktig ingrediens i plast, läkemedel, asfalt, målarfärg, däck och till och med tandkräm. Faktum är, att olja ingår i nästan allt vi använder i vår vardag.
Dessutom är det inte bara oljeutvinningen som har toppat. Utvinningen av naturgas, högvärdigt uran, många sällsynta jordartsmetaller, fosfor och andra viktiga resurser har också nått sin topp. Vi försöker växa utanför planetens gränser. Vi har alltså inte bara skadat miljön så mycket att vi nu oftare drabbas av intensivare naturkatastrofer, utan vi har också använt större delen av de icke förnybara resurserna, vilka har gjort det möjligt för oss att leva i denna högteknologiska värld. Det är som om vi eldar upp väggarna i våra hus för att hålla oss varma. Det kan inte fortsätta för evigt.
Hursomhelst, oberoende av peak oil, tycks en global depression vara i antågande enbart på grund av skuldberget. Om vi lägger ihop alla skulder i världen är det grovt räknat 150 biljoner (miljoner miljoner) dollar. Man kan tro att det borde balanseras ut på något sätt, genom att vissa länder lånar av andra länder. Men icke. Det är pengar som vi alla är skyldiga bankerna och deras investerare. Problemet är att det är så här världen ser ut, och vi kommer inte att bli räddade av några marsmänniskor.
Hittills har bankernas sätt att låna ut mer och mer pengar trissat upp priset på tillgångar som bostäder och aktier. Det här har varit möjligt eftersom skulder i en växande ekonomi kan betalas tillbaka. Men när skulder till slut byggs upp till en ohanterlig nivå, som de gjorde innan den stora depressionen, så kan priset på tillgångar sjunka, och gör det också.
Eftersom banker har lånat över sina tillgångar, så lånar de mindre, och eftersom privatpersoner, företag och länder också är överskuldsatta på samma vis, blir uteblivna betalningar allt vanligare. Både uteblivna återbetalningar och minskad utlåning reducerar mängden pengar i ekonomin, vilket betyder att en mindre mängd pengar ska motsvara samma mängd varor och tillgångar. Det leder till sjunkande pris på tillgångar – det vill säga deflation – och innebär bland annat att huspriserna så småningom faller tillbaka till det som är rimligt och hanterbart. Alltså, om du har ett bostadslån, så riskerar du att hamna i en situation där din skuld är högre än vad bostaden är värd.
Denna deflationsspiral innebär också svåra tider med hög arbetslöshet och höga priser på förnödenheter. Det var vad som hände under den stora depressionen, och det är vad som är på gång nu. Skillnaden är att denna gång kommer depressionen att vara ännu djupare eftersom vi aldrig har levt i en så pass globaliserad värld tidigare, och det blir en permanent nedgång på grund av peak oil. Den globala finanskrisen 2008 var bara början. Sedan dess har en stor del av världens medelklass kämpat bara för att ha råd med mat, bränsle, räkningar och bostadslån eller hyra och tillståndet kan bara bli värre.
Så vad kan vi då göra? I ett deflationistiskt scenario går pengarna från räddningsaktioner och sedelpressar till stor del direkt till att betala av på skulder, vilket är anledningen till att vår ekonomi nätt och jämnt har återhämtat sig sedan 2008.
Myndigheter, stora företag och media undviker i stor utsträckning dessa ämnen för att försöka behålla status quo vid liv ytterligare en tid. Men det leder bara till att kraschen blir hårdare i ett längre perspektiv. När situationen förvärras, kommer myndigheter troligen att prioritera sina egna besparingar, till exempel genom att höja skatter och skära ner på utgifter snarare än att hjälpa allmänheten. Det finns faktiskt ingen bra strategi de kan använda för att rädda oss, och samtidigt bibehålla sina egna intressen och åtaganden. I så fall skulle det redan ha skett. Detta komplexa system har nått sina gränser och är nu på tillbakagång; det avvecklar sig långsamt, steg för steg, bara något fördröjd på vägen genom myndigheternas ingripanden.
Som tur är, har jag förstått, är det ganska bra att våra system avvecklas, eftersom det finns miljontals människor runt om i världen som arbetar på att ta fram mycket bättre system som vi kan ersätta dagens med. Den moderna industriella världen har inte gjort oss lyckligare. Det har inte ens eliminerat fattigdom. De flesta av oss har arbetat alltför mycket, och till vilken nytta? För att tömma ut planeten och lida på grund av det? Varför försöker vi inte åstadkomma energisäkerhet genom lägre energianvändning, känna oss stolta över att vi producerar det vi behöver och byta våra prioriteringar från individualistiskt oberoende till ömsesidigt beroende? Detta är förändringar vi kan göra oavsett om våra myndigheter vill hjälpa till eller inte. En gräsrotsrörelse har redan börjat och att vara en del i detta har redan gjort mig betydligt lyckligare och mer välmående än jag någonsin var i det gamla systemet.
Det finns andra alternativ utöver kapitalism, och då handlar det inte om kommunism. Båda förutsätter ett industriellt system, som inte längre är rimligt eller önskvärt. Om vi inte gör något åt saken, kommer vi i en värld med mindre resurser och ständigt mindre pengar att få förfärliga livsvillkor, ständiga konflikter och möjligen en ny våg av fascism som ingen önskar sig. Det positiva alternativet är att vi lär oss att leva med varandra och börjar sköta om jordklotet igen. Vi kan arbeta tillsammans för att bygga upp nya samarbetsstrukturer som stödjer meningsfullt arbete och ett värdigt liv. Vi kan välja att arbeta mycket färre timmar, äta mer hälsosam mat där det mesta är sådant vi odlat själva, och tillbringa betydligt mer av vår tid tillsammans med familj och vänner.
Jag talar inte om att gå tillbaka till stenåldern. Det finns de som i mer än 40 år, arbetat på häftiga nya sätt att leva utan en industriell ekonomi. Till exempel är permakultur ett sätt att göra mycket mer, med mycket mindre energi, och i synnerhet vad gäller organisk intensivodlad mat. Ändamålsenliga metoder har utvecklats för att svara mot mänskliga behov som exempelvis uppvärmning och svalka på mycket energieffektiva sätt. Lokala valutor som är mer värdebeständigt rättvisa och stabila har utformats och utprovats över hela jorden. Grupper inom omställningsrörelsen har byggt samhällen som har lett till förberedande försök med nya samhällsstrukturer.
Utlokaliserad produktion handlar om att framställa det vi behöver i närheten av hemmen, till exempel med fiffiga tekniker som 3D-skrivare. Det finns också grupper som samarbetar kring distribuerade versioner av Internet, som snabbt kan startas upp om det vanliga Internet skulle krångla. Jag vill bara nämna dessa små exempel, eftersom varje gång jag oroar mig för en speciell utmaning, så söker jag information om det, och då finns en grupp människor som har bestämt sig för att fundera ut ett positivt och rimligt sätt att göra det på. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en bättre värld, här och nu.
Faktiskt, så är min förhoppning att när det nuvarande systemet börjar falla samman, kommer de av oss som förstår vad som pågår att vara beredda och kunna starta så många lokala projekt och företag som det bara är möjligt, för att förbereda vårt samhälle. Allt medan villkoren försämras, kan vi bygga gemenskap och dela med oss av hur man odlar mat och enkel hållbar teknik och en massa annat som människor kommer att vara mycket intresserade av under en tid med stora finansiella svårigheter.
Historiskt sett har stora ekonomiska nedgångar inte varit lyckliga tider och denna nedgång kan förmodas vara större än någonsin tidigare. Det är en reell möjlighet att knapphet leder till utnyttjande, ökad fascism och ett tredje världskrig. Det faktum att vissa av oss den här gången är medvetna om vad som händer och förbereder oss för kraschen, liksom tillgången till fri kommunikation via Internet, är de viktigaste fördelarna vi har. I stor utsträckning känner jag mig livrädd för alltsammans. Vi har alla grundläggande behov av säkerhet och trygghet, och om vi har tur, även av lycka och framgång. Detta händer oss alla och vi har alla förmågan att göra val kring hur vi hanterar framtiden. Så jag vill be dig, även om det verkar vara utanför möjligheternas ramar, att åtminstone göra lite efterforskningar och undersöka saken själv. Du kan bestämma vilken slags framtid du vill ha och börja ta stegen mot att göra det möjligt. Ju fler av oss som börjar nu, desto mer troligt är det att övergången blir lugn och rättvis, och kanske till och med spännande och löftesrik. Under tiden, om du värdesätter det du sett och hört här, var snäll och skicka det vidare till din familj och dina vänner. Ju fler människor som känner till det här, desto bättre kommer vi alla att klara av det.”
http://www.doingitourselves.org/
Översatt till svenska av Carina Liljenvall & Olov Fahlander
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar